Kära framtida Luleåbo: Det är bra här – kanske bäst

Ni vet, man brukar peta in en tidning i väggen eller under golvet för att isolera eller helt enkelt spela kommande generationer ett spratt. Det blir en charmig tidskapsel som berättar om svunna tider för den som hittar tidningen i framtiden.

Hur tar ni hand om vår stad i framtiden? Den frågan ställer sig Anders Appelgren till senare generationer Luleåbor som kanske hittar specialbilagan om Luleå 400 år som utkom med Norrbottens-Kuriren på lördagen.

Hur tar ni hand om vår stad i framtiden? Den frågan ställer sig Anders Appelgren till senare generationer Luleåbor som kanske hittar specialbilagan om Luleå 400 år som utkom med Norrbottens-Kuriren på lördagen.

Foto: Per Lundström / Petra Älvstrand

Krönika2021-05-15 07:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Denna bilaga är alldeles utmärkt för uppdraget. 

Jag tycker vi stoppar in den i ett nybygge någonstans och piggar upp våra barnbarnsbarnbarnbarnbarnbarnbarnbarnbarn lite extra om sisådär 400 år. Då har de något att läsa – på något som kallas tidningspapper dessutom. 

Jag tänkte berätta för Er, framtida Luleåbor, om hur vi har det här i staden i vår tid. 2021 – året då vi fyller 400 år som stad.

För det första, spotta ut tidningspappret ur munnen, det är ingenting som går att äta om ni trodde det. Testa i stället att vända en sida i taget så ska du se hur det hela fungerar. 

Om ni undrar så gillar vi vårt Luleå. Ja, jag kan inte tala för alla 78 549 givetvis men känslan är att vi är ett lokalpatriotiskt folk som trivs med våra liv vid Luleälvens mynning. Annat var det visst för 400 år sedan. Flytta ner till den där fiskebodshålan? Varför det? Då var partyt i Gammelstad och Kyrkbyn där det gick att svinga en bägare eller två. Vid första bästa chans stack våra förfäder tillbaka och festade till.

Men det blev ju rätt bra till slut det här med flytten och jag kan berätta för Dig att i december 2020 invigdes stadens tredje systembolag och vi har festat på gamla flytetyg i centrala Luleå ganska länge nu. Vi har slutat släpa oss uppåt älven för länge sedan.

Fast det är bara delvis sant för periodvis släpar vi oss på den frusna Luleälven fortfarande. 2021 älskar vi att gå på naturis. Just, ja. Is ska ju inte finnas i framtiden men oj så roligt vi hade det på vår isbana. Faktum är att det nästan blir lite löjligt hur vi pratar om den men den är viktig för oss. Den ger oss en frihetskänsla mitt i stan, en bonusyta under en begränsad tid och en känsla av orginalitet. Jag hoppas ni också kan vandra runt och få nya perspektiv på staden men om Greta har rätt (ni får googla henne) kanske ni framtida Luleåbor får simma runt stadshalvön även på vintern. Vinterbad fick för övrigt en jäkla skjuts framåt under just 2021, undrar om den frusna flugan höll i sig till 2521? Eller tog trenden slut när isbadarseriemördaren Ispiggs-Isak en gång för alla fick nog den svinkalla vintern 2348?

Det är bara en av flera relevanta frågor jag önskar Du kunde svara på, kära framtida Luleåbo.

Lärde vi oss någonsin att respektera högerregeln eller skiter hälften fortfarande i den?  Fast högerregeln kanske inte gäller i luften där ni svävar runt i era farkoster? Tog Luleå Hockeys herrlag något guld de kommande 400 åren eller pratar ni fortfarande om Myllys, "Osten" och resten av guldgänget? Byggdes Kronanvägen till slut? Är Lars Mosesson fortfarande klubbdirektör i BC Luleå? Åker ni fortfarande Stella Marina till Klubbviken? Tog någon det kloka beslutet att öppna Stadspuben igen? Tjafsas det fortfarande om hur, var och när Norrbotniabanan ska byggas och har vår landskapsdryck Trocadero till slut erövrat världen? 

Och byggdes Luleå ihop med Boden? Nä, förresten, glöm det. Jag vill inte veta.

Jag tänkte vänligen skicka med er några tips om vi, eller generationerna efter oss, inte fick tummen ur. 

Se nu till att bygga en pir rakt ut i Norra hamn och längst ute finns badhotell, restaurang och kafé som funkar året om. Där kommer ni ha roligt. Och gör något riktigt häftigt av Södra hamnplan. Luleå har saknat och saknar i dag en riktigt intressant och lockande byggnad. Något som folk pratar om innan och efter de besökt staden. Kanske en linbana till Gråsjälören? Finns det inte is finns det väl åtminstone luft. Annars finns nog inte ni.

Jag tror det går att hitta skönhet i alla städer, på alla platser, i alla tider, bara man tittar noga. Visst, det fanns vackrare saker 2021 än att gå på Storgatan en mulen dag i slutet av oktober och blicka upp mot grå fyrkanter, och vill ni riva Smedjan och Stadshuset har ni min välsignelse, men Luleå har likväl en robust charm och det är ändå folket som gör en stad.

Vinden blåser in i den här staden, det snöar sidledes, kylfaktorn är minus 50 ibland och frusna vindrutor skrapas utan handskar. Det har härdat oss. Det fostrar. Det präglar. Vi blev dem vi blev på det sättet.

Kära framtida Luleåbo. 

Det är dags att avsluta nu och ta sikte på framtiden. Jag hoppas Du hittar någon att älska. Kanske skaffar ni några barn. Res och se världen, stanna var ni vill, men bär med er att Luleå alltid är hemma. 

Det är bra här. Kanske bäst.