Antalet äldre per arbetsföra invånare ökar

Befolkningen i pensionsålder växer i förhållande till den arbetsföra befolkningen i Sverige. Bodens kommuns kvot ligger över riksgenomsnittet. "Sedan millennieskiftet har vi blivit färre personer i arbetsför ålder i relation till antalet äldre i Sverige", säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

"På en del håll drivs utvecklingen av stor inflyttning av äldre som nyligen gått i pension eller håller på att avsluta sitt yrkesverksamma liv. Andra kommuner får en ökad obalans när unga vuxna flyttar ut", säger Lena Lundkvist.

"På en del håll drivs utvecklingen av stor inflyttning av äldre som nyligen gått i pension eller håller på att avsluta sitt yrkesverksamma liv. Andra kommuner får en ökad obalans när unga vuxna flyttar ut", säger Lena Lundkvist.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Boden2021-12-02 14:00

Det bor allt fler personer i pensionsålder per invånare i arbetsför ålder i Sverige och Norrbotten, visar ny statistik från statistikmyndigheten SCB. Försörjningskvoten från äldre är ett mått som visar hur många personer i pensionsålder det finns i förhållande till befolkningen arbetsför ålder. I Bodens kommun bor det 7 047 personer som är minst 65 år, och 15 239 personer i åldern 20–64 år. Det motsvarar 46 personer i pensionsålder per 100 personer i arbetsför ålder – vilket innebär att kommunens försörjningskvot från äldre är just 46. År 2000 var motsvarande siffra 32.

– Försörjningskvoten från äldre har alltså stigit i Boden. När försörjningskvoten stiger betyder det att färre personer ska finansiera välfärden för fler. Kommunen följer därmed utvecklingen i riket. Sedan millennieskiftet har vi blivit färre personer i arbetsför ålder i relation till antalet äldre i Sverige, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

I Norrbotten har försörjningskvoten från äldre stigit i samtliga kommuner under 2000-talet. I Luleå är kvoten 36, i Piteå 44 och Kiruna 37. Störst är ökningen i Övertorneå där kvoten är 78, vilket är en ökning med 31 procent jämfört med 2020.

Förändringen ser olika ut i olika delar av landet. Det finns enstaka kommuner som fått fler invånare i arbetsför ålder (och med det en lägre försörjningskvot), men i de flesta kommuner har försörjningskvoten från äldre stigit. Allra mest i småstäder och landsbygdskommuner.

I vissa kommuner är förändringarna dramatiska. I exempelvis Borgholms kommun på Öland har försörjningskvoten från äldre nästan fördubblats på 20 år.

– På en del håll drivs utvecklingen av stor inflyttning av äldre som nyligen gått i pension eller håller på att avsluta sitt yrkesverksamma liv. Andra kommuner får en ökad obalans när unga vuxna flyttar ut, säger Lena Lundkvist.

Bodens försörjningskvot från äldre ligger över riksgenomsnittet och genomsnittet i Norrbotten.

– Ändå har Boden en relativt låg försörjningskvot från äldre bland kommunerna i länet, säger Lena Lundkvist.

Bland kommunerna som har högst försörjningskvot återfinns å ena sidan kommuner med en med en åldrande befolkning utan större inflyttning och barnafödande (till exempel Överkalix och Övertorneå), å andra sidan välbärgade områden som Österlen och Båstad.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!