Debatt Mat, rörelse och medveten kunskap är länken till en god och sund hälsa.

 

Hälsa handlar i första hand om att skapa förutsättningar för människor att göra bra val. 

 

Det handlar även om att få rätt förståelse för vad kroppen och själ har för behov. Samt att göra de hälsofrämjande valen både kul och inspirerande i vardagslivets redan pressade schema.

 

Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Och om du ska börja göra något så börja med vad du äter och hur du tar hand om din kropp och din själ. Det behöver inte vara komplicerat.

 

Några enkla tips handlar helt enkelt om att röra på dig minst 30 minuter per dag gånger med pulshöjande konditionspass och träna igenom kroppens alla muskler tre gånger per vecka.

 

Skapa pauser i vardagen för lugn och ro, skogspromenader, meditation och vila.

 

Maten kan vara helt normal blandad husmanskost med mindre portioner. Ät hellre mindre portioner fler gånger per dag så håller du ämnesomsättningen (fettförbränningen) igång, istället för att äta en eller två större måltider som kroppen har svårare att förbränna och då istället lagras som fett. 

 

Utifrån ett globalt perspektiv är bra mat, rörelse, frisk luft, färskvatten, någonstans att bo och ett hyggligt jobb att gå till, det som räddar liv och ger meningsfullhet till människor.

 

Över 800 miljoner människor svälter samtidigt är 40 procent av världens befolkning  feta eller överviktiga. Det handlar om 2.5 miljarder människor, av vilka 45 miljoner är barn under fem år.

 

Som en följd läggs en allt större del av hälso- och sjukvårdens resurser på främst sjukdomar som orsakats av felaktig kost och brist på rörelse. Vårdkostnaderna för fetmarelaterade sjukdomar skenar. Fel mat och brist på rörelse dödar idag fler människor än både tobak, alkohol, droger och oskyddat sex samtidigt.

 

I Norrbotten har vi stora problem med fetma, högt blodtryck, diabetes och hjärt och kärlsjukdomar. En stor del av regionens budget, går till behandling av sjukdomar som är livstilsrelaterade.

 

Det finns tre enkla och vetenskapligt baserade råd.

 

Ät mer grönt, risken för hjärt och kärlsjukdom och cancer minskar med ökat intag av grönt.

 

Ät riktig mat, inte bearbetad och förädlad mat. Undvik socker, främst läsk och transfetter. (Fetter som gör att godis, kakor och annan mat skall ha lång hållbarhet.) Tranfetter kan kroppen inte förbränna som andra sunda fetter.

 

Ät mindre portioner. Sedan 70-talet har portionsstorleken fördubblats men inte vår ämnesomsättning samt att vi rör oss inte lika mycket. 

 

Folkhälsan i Norrbotten är i alla mätningar sämst i landet. Särskilt utsatta är män i Östra Norrbotten. Män i Haparanda har en medellivslängd, som är drygt åtta år kortare än män i till exempel Danderyd- Folkhälsa är ojämnt fördelat i vårt land! Studier visar att storstadskommuner med högutbildad och högavlönad befolkning har bättre hälsa och högre medellivslängd.

 

Utsatta områden i städerna och även glesbygdskommuner är särskilt illa utsatta.

 

VI har stora problem med hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, fetma, psykisk ohälsa , missbruk och höga sjukskrivningstal i Norrbotten.

 

Att ha en god hälsa är en jämlikhetsfråga. Så är det inte idag, tvärtom så har hälsoklyftan ökat drastiskt. Mellan de som har en god hälsa och en bra livskvalité och de som har fått en allt sämre hälsa och mer utsatt livssituation.

 

God folkhälsa är tillväxt och utveckling i Norrbotten. Hur når vi dit? 

 

Vad kan arbetsgivare göra? Facket? Idrottsrörelsen och individen själv?

 

Folkhälsa är mycket mer än bara livsstilsfrågor, motion, kost, rökning och alkohol.

 

Det handlar om utbildningsnivå, arbetsmiljö, möjlighet att försörja sig, boendemiljö, barndom och föräldrars utbildningsnivå. Framför allt handlar det om att skapa samhälleliga strukturer och ge människor kunskap och inspiration till förändring. 

 

Att komma med tvång, pekpinnar att peka ut grupper eller individer är ingen framgångsväg!

 

Sjukskrivningstalen som en följd av ohälsa ökar drastiskt.

 

Den psykiska ohälsan ökar lavinartat och kostnaderna för individen och samhället är mycket stora. 

 

Nästan en miljon svenskar äter antidepressiv medicin. Det är något som är konstigt när man måste vräka ut mediciner i samhället. Vi lever i en tid som är psykiatriserad och vi ska ha diagnoser för varenda psykiskt besvär och så ska allt helst behandlas med medicin. Det är så lockande att det ska finnas en tablett som är lösningen på allt!

 

Vi vet att läkemedelsindustrin har enorma resurser för att bedriva forskning som är till fördel för dem. Att så få känner till att vid mild till medelsvår depression så har fysisk aktivitet samma effekt som antidepressiv medicin, det beror på pengar. De rönen har inte marknadsförts lika hårt. 

 

För vissa människor är medicin livsviktigt och till stor hjälp men många gånger kan man få en lika god effekt av livsstilsförändringar.

 

Livsstilen spelar mycket större roll än vi tror, och då är fysisk aktivitet inte det enda i livsstilen som är viktigt men den spelar mycket större roll än man tror. Vi bagatelliserar effekterna av att röra på sig för att det har inte lika starka marknadskrafter som marknadsför sig. 

 

Dessutom har vi alla en inneboende latmask i oss att kämpa emot. Vi behöver helt enkelt inte röra på oss. Det finns ingen anledning i vårt moderna samhälle. Frågan kring motion är dessutom laddad och kan vara svår att lyfta upp då människor kan känna sig attackerade och utsatta. Att träna vänder sig många helt emot, stänger av.

 

Men det handlar inte om att bli en maratonlöpare eller superatlet. Det handlar om att må bra och röra på kroppen. Allt räknas, vartenda steg räknas,  allt är bättre än ingenting. Man behöver inte komma upp i 45 minuters löpning för att få effekt, för all rörelse ger effekt. Mikropromenader är bättre än ingenting. Vi mår fysisk och psykiskt bättre och bli starkare.

 

Träning är lika bra som antidepressiv medicin och hjärnan mår så bra av konditionsträning vilket gör att vi klarar stress bättre, blir klarare och piggare i tankarna och närminnet blir bättre. Vi mår då bra i kropp och själ.

 

Vi associerar ofta fysisk aktivitet med fitness och den pågående hälsoboomen. Bara ordet träning får ju många människor att bara stänga av. Man pratar om träningsberoende och ortorexi och att det är hälsoboomens baksida. Visst är det ett problem för vissa personer med tvångsmässig träning och de drabbade ska tas på fullaste allvar. Men det är en relativt liten grupp. 

 

Det stora problemet i samhället är att vi inte lägger mer resurser på att upplysa om hälsofrågor och inspirera till livsstilsförändring på alla nivåer i samhället.

 

Det är det verkligen handlar om!

 

Det handlar enkelt förklarat om att göra gurkbiten mer lockande än godisbiten och motionsspåret och gymmet roligare än tv-soffan.

 

Det är en överlevnadsfråga för Norrbottningarna att börja röra på sig. 

 

Att röra på sig i vardagen, promenera så att man får upp pulsen, jobba i trädgården, att åka skidor, cykla till jobbet . Varje steg räknas och allt är bättre än ingenting.

 

Alla människor har rätt till ett liv med god hälsa och bra livskvalitet.

 

Tillsammans kan vi bygga ett friskt län, för hälsa är tillväxt!

 

På så sätt skapar vi alla en ljusare framtid – inte bara för vissa utan för oss alla, varje dag.